Lucidor

Jag vågar påstå att cykling är både mental och fysisk medicinering. En dag som denna är det perfekt att slänga sig upp på sin gamla cykel som man knappt känner igen sen i fjol och bara cykla runt planlöst och känna hur solen värmer och vinden svalkar.
Själv valde jag att cykla in i ett område som jag inte kände till. De gula tegelväggarna skiljdes åt av asfalterade vägar och varje balkong hade en egen parabolantenn. Förmodligen för att svensk public service-TV inte sänder Al-Jazeera och sydamerikanska såpoperor. I lagom hastighet svängde jag runt ett hörn och mötte en pappa som lärde sin son att cykla. Jag hörde hur sonen frågade sin pappa något och pappan svarade att "man ska sikla som killen där!" Jag bjöd de båda på ett leende och tänkte att det hade han fan rätt i. 
Jag funderade om stort och smått och tänkte att psykoanalys och terapi kanske är bra men att patienterna skulle kunna lägga sina pengar på en cykel istället. För när du legat och gnällt och självömkat i en timme hos någon jävla freudiansk psykolog så hävdar denna att din ångest grundar sig i att du egentligen på något undermedvetet sätt vill knulla din egen morsa. Denna förolämpning kostar dig 1200 spänn och du är välkommen på ett återbesök i veckan i tio veckor framåt.

Jag anser att du ska skaffa dig en cykel istället och skynda ut i solen när du har chansen. Du kommer märka hur dina bekymmer blir mer greppbara parallellt med att din buk blir mindre greppbar.
Jag kan bara vara din vän och förklara det positiva med att cykla, jag kan inte köpa eller ge dig en cykel, så nu är det upp till dig.

Vi ses någonstans mellan gruset på asfalten och trädens knoppar/
Lucidor