Lucidor

På Tv visas ett program om lesbiska kvinnor som kommer ut ur garderoben när dom är runt 40 år. Kvinnorna målas upp som självständiga och starka hjältar som följer sitt hjärta. Är man lesbisk så ska man vara det tycker jag med, men jag har ändå svårt för att dessa kvinnor inte målas upp som hemska skurkar med tanke på att dom självklart har varit gifta och tillochmed skaffat barn.  Hela familjelivet har varit en lögn.

Om man är homosexuell så ska man vara bekväm med det och böga/lebba som man vill. De senaste åren har homosexualitet blivit modernt och hippt. Töntiga killar renoveras av bögar på tv, bögar designar och möblerar våra hem, bögar planerar fester och tillställningar där gräddan träffas, heterosexuella tjejer hånglar med varandra på krogen så fort en kamera tas fram. Det är inne att vara homo!

Och många är homo så mycket dom bara kan så ofta dom bara kan. Homos kommer stolta ut ur garderoben varje dag och ska prata om sin "livsstil" och berätta om hur lyckliga och självständiga dom är.
Jag antar att detta styrs av samma del av hjärnan som även gör sig påmind hos vissa invandrare. (Man flyttar från turkiet till sverige och plötsligt är man mer turk och stolt än man någonsin var i turkiet.)

Men jag personligen skiter i om du är bög/flata eller asexuell. Först och främst är du en främling. Jag bryr mig inte om min ica-handlare är homosexuell. Så länge ica-butiken bistår med utgången mjölk och multig tonfisk av märket euroshopper så spelar det ingen roll hur mycket pung affärsinnehavaren suger på sin fritid. Det är först när mjölken inte köps in pga att pungsugning snodde tid från inköpningen som jag blir sur.