Mötet med den jävla kärringen
"en liten fråga bara"
"är du ledig eller?"
Jag minns inte vilken av dessa standardfraser hon öppnade med för att få min uppmärksamhet, men någon av dem var det. Och där stod hon rakt framför mig med en bestämd min och sin birollsfamilj. Hon själv hade huvudrollen i pjäsen "världen" och hon var det viktigaste och mest centrala som fanns... enligt sig själv iallafall.
Jag bestämde mig för att barnet hon höll i famnen var hennes förstfödda. Barnet var ungefär 6 månader gammalt och mamman var ungefär 40 år äldre. Hon hade nog satsat på karriären innan hon skaffade barn. Nu är hon nog mammaledig från sitt jobb som viktig projektledare någonstans. Hon spenderar nog dagarna i sjöstaden där hon bor med andra alldeles för gamla småbarnsmödrar. Där sitter dom med sina barnvagnar och kaffe-lattes och pratar om det viktigaste och mest intressanta i världen - sig själva.
Jag tyckte synd om hennes barn som nu låg intill hennes kropp som gett efter för tyngdlagen. Jag såg ned på hennes slappa och feta mage och hoppades för världens skull att det bara var dyra efterrätter och mjölkig kaffe som skvalpade runt där, och att hon inte var havande igen.
Hon berättade om att hon ville ha vårat fasade golv, men golvet var tydligen inte tillräckligt fasat för hennes genuina smak. Hon ville ha mer fasning. Mer och bättre. Hennes man var nöjd med den fasning som var men han var ju bara en biroll så hans åsikt var inte mycket värd.
Jag ringde till den semesterlediga golvleverantörens privata mobil och tog reda på de faktan jag behövde. Han svarade tålmodigt på mina frågor och jag vidarebefodrade till kärringen som inte nöjde sig med svaret.
Hon ville att jag skulle trolla eller uppfinna något som kunde fasa golvet efter hennes önskemål. Hon var ju upptagen med sig själv dygnet runt så varför skulle inte jag vara det?
Jag samlade all min tålamod och förklarade så sansat som möjligt att jag inte kunde tillfredsställa hennes behov. Hon vände argt på klacken och marcherade iväg med sin man som en svans och sitt barn som en trofé utan att säga hej då eller ens tacka.
Nu sitter hon nog i sin pinsamt omoderna sjöstadslägenhet som inte har renoverats sen 2005 och äter någon exotisk choklad och gnäller om den dåliga servicen hon fick idag av en hemskt otrevlig försäljare.
Det oviktiga barnet skriker i bakgrunden utan att det ens har bett om lov. Hennes man försöker nervöst att tysta barnet så att kärringen inte ska få migrän igen. Där ligger hon på sin dyra soffa och tänker
" det är synd om mig, jag får aldrig som jag vill. Vart är världen på väg egentligen?"
Och det ÄR synd om henne.. enligt henne själv iallafall...
Välkommen till serviceyrket... *skratt*
Lucidor.. du ÄR en bra människa, trots all turbulens runt din blogg.. turbulens och turbulens... nåja... jag är stolt över vår vänskap!
Man måste ju bara älska att jobba med att försöka tillfredställa männsikor och få dem att förstå att att världen inte kretsar runt dem...mission impossible! :)
Succéfamiljen Schulman!
Skrivet av Alex Schulman 11 juli 2007, klockan 10:50
Min dagbok nådde under gårdagskvällen en absolut toppnotering. Jag har nu 200 000 besökare i veckan, enligt Bloggportalen.se.. Det gör att min dagbok inte bara är Sveriges i särklass största blogg - numera tillhör den toppskiktet av sajter över huvud taget i hela landet.
Men succén sträcker sig längre än så.
Min flickvän Katrins blogg FUCK YOU RIGHT BACK är enligt bloggportalen.se Sveriges näst största blogg. Och lillebrorsan Calles blogg SCHULMANIA är enligt bloggportalen.se Sveriges tredje största blogg.
Jävla töntigt att försöka glida in under anonyma nick och ställa otrevliga kommentarer, jävla fegis. Inte nog med att du säger att du vill att jag ska våldtas och hävdar att du vill kräkas på folk hit och dit, du är dessutom en fegis som inte kan stå för dina kommentarer. Tönt. Vet du vad IP-nummer är? Nåja, det registrerar i alla fall att det är du, oavsett vilket jävla namn du skriver in.
Om du inte gillar min blogg så ska du kanske sluta läsa den istället för att maniskt gå in? Eller? Jag läser verkligen inte din blogg, jag har nämligen bättre saker för mig än att låta mig irriteras.
Men du roas säkert av det, vård, återigen? Ditt IP blir i alla fall blockerat hos mig nu, så besparar jag dig ett ångestmoment i din fuckade hjärna. Ät bajs!
Btw, du borde kanske inte arbeta inom serviceyrket med tanke på din personlighet? Herregud, finns det något du inte stör dig på, människa? Måste vara jobbigt att vara du.
haha, har du gått och blivit poppis
Hanna Fridén: "Jag läser verkligen inte din blogg, jag har nämligen bättre saker för mig än att låta mig irriteras." MMmmmmm det bevisar du väldigt tydligt.
Jag glömde skriva mitt namn. Jag är nämnligen inte så angelägen att vara din vän. I min värld är du inte ett dug poppis eller glamourös. Du är en mugg med kiss. Blocka gärna min IP så kan du fortsätta leva i din rosa värld och fortsätta att skriva lallartexter utan att reflektera.
You rock
Hanna Fridén: En ödmjuk invändning bara... Hört talas om ironi? Man ska kanske inte ta allt man läser på så stort allvar? Bara en tanke.
Va inne och kolla lite på Hanna Fridéns blogg. Jag tyckte den var snygg och intressant, kanske hänger jag där istället framöver. Hanna verkar vara en driftig tjej med bra åsikter.
Lucidor > Hanna
Och när jag tänker efter så tror jag faktiskt att Lucidor han äger de flesta... Tänk att sitta i sin sunkiga lägenhet och dominera livet framför datorn i skitiga kalsonger, helrätt! :)
Och att allt slutar med kiss och bajskastande.....priceless!