Lucidor

Efter en lång paus så skriver jag igen. Pausen var oplanerad och togs ovilligt men jag har helt enkelt inte gått från tanke till handling när jag har funderat på att skriva något nytt.

Det är det som är problemet och fokuset på dagens inlägg: att det svåra i livet är inte att veta vad man ska/ bör/vill göra. Det svåra är att bara komma igång och göra det.
Många vet att de borde spara mer pengar eller byta jobb eller slänga soporna eller plugga mera eller sluta sitta naken med en kikare och titta mot skolgårdar.. men obehagligt nog så blir det aldrig av. Och tiden går...

Själv har jag hur mycket som helst att göra som bör prioriteras hundra gånger framför att skriva på en blogg som läses av tre personer. Men jag har så svårt att komma igång och bara göra det. Och det blir inte lättare av att gnälla om hur svårt det är att komma till skott. Gnället skapar ett mantra som förvandlar gnällaren till en liten larvig nolla som upplever den mest triviala vardagssysslan som övermäktig. Och innan man vet ordet av så har man yttrat den mest diffusa och självömkande meningen som alla moderna gnällare använder sig av nuförtiden: - "Jag har ingen energi!"

Varken den som lyssnar eller den som gnäller vet vad som menas med "energi" men det viktiga är inte att försöka finna någon lösning. Det viktiga är att gnällaren ska få gnälla och tillåtas att slippa ändra på sig själv.

När man är handlingsförlamad så är man en lite sämre människa än vad man kan vara. Och det är pinsamt att inte lyckas öppna en bok med sina friska armar samtidigt som någon helkroppsförlamad nörd i USA kan räkna ut hur stort universum är med hjälp av en permobil och handdator och lite dreggel. Ibland får man skämmas över sig själv.

Nu är det slutgnällt för idag från min sida. Dags att göra som alla luder i nike-reklamerna säger -Just do it!